Omhändertagande och beredning av skinn efter slakt

Frågorna är många runt skinn och beredning. Vi ska försöka tydligt att beskriva hur det går till, i stora drag.

Ibland, men inte ofta, kommer denna fråga upp;

- Hur många gånger kan man få ett skinn från ett lamm?

En gång, det tas av vid slakten, djuret flås efter det har avlivats. Det är djurets hud.

Under hösten slaktas flest lamm och får. Då har de ätit upp sig under en bra växtperiod, gått ute, lammens päls är som finast, kvalitén som  bäst. Men självklart slaktas lamm och får även på andra tider på året. Här är det mycket bra om djuren inte har för lång päls, utan är klippta ca 2-4 månader innan slakten. Det kallas då  att skinnen är livklippta, dvs att de ej klipps under beredningen av skinnet, efter slakt.

Självklart varierar kvalitén på pälsen, pga bra eller sämre avelsarbete, tillgång på bra mat och mineraler, antal klippningar/år, vilken tid på året (vinterpäls blir tjockare och tappar viss glans) , olika raser (vissa raser avlas enbart för kroppen, bra slaktvärden, eller som bla gotlandsfår som avlats mer för sin päls än kropp under årtionden och tenderar till att bli en mager, långbent kropp, svår att få upp i hull, men med bra skinn).

Beredningen av skinnen är en arbetskrävande process, runt 35 – 40 olika moment krävs innan skinnet är färdigt att användas.

På slakteriet kyls skinnen ner med vatten och saltas. De saltas om efter 10 dagar. Är nu konserverat och kan ligga så upp till 1 år. Skickas till berederiet.

På berederiet tvättas skinnen. Vissa gör en råklippning på de skinn som ska klippas kort, då innan tvätten.

Därefter får de ligga i lätt saltat kallt vatten.

Efter ca 1 dag  skärs fett och köttrester bort, kallas fläskning.

Skinnet konserveras nu med myrsyra, syrabetning i några dygn får de ligga.

Nu sker garvningen.

Vanligast är  med trevärdigt krom eller kromsulfat som det heter. Med denna garvning blir det färdiga skinnet tvättbart. Se vidare under skötsel.

Det EKOLOGISKA alternativet kan ske med en vegetabilisk beredning med tex Tarabönan  eller  en garvning med t ex alun. Dessa är då ej tvättbara. Se vidare under skötsel.

Det finns många olika varianter, men vi bereder med krom respektive alun.

Efter garvningen torkas skinnet och det blir hårt och drar ihop sig.

Blöts upp igen med vatten och tillfört fett  och sträcks sedan ut  i vått tillstånd.

Torkas igen i sin ” färdiga ” form.

Skinnen får rotera/ tumlas, torra, i en stor tunna med bokspån, kallas lejdring .Detta för att lädret ska bli mjukt och en ren ullsida.

Här kan vissa avfetta skinnen , med en slags kemtvätt. Men vi försöker att inte göra det mer än i nödfall.

Nu är det den slutliga bearbetningen som gör att skinnet blir fint! Huden slipas, ullen kardas och klipps ner till önskad längd eller får vara långhårig, och om kanterna är ojämna, skärs det raka och fina!

Skinnen låter vi beredas i Polen, en stad som heter Nowy Targ (översatt: Nya torget) som ligger inte långt från Zakopane. Fårstatyerna (se bild ovan) med läderjackor står på torget i Nowy Targ och visar vad staden/trakten är känd för: läder och skinnberedning, sömnad. Landskapet är väldigt böljande och ju längre söderut mot Karpaterna man kommer blir det höga berg med snö på även på sommaren.

I Nowy Targ bereder vi på ett mindre, familjeägt berederi. De har även några körsnärer som syr mycket fina pälsar, mm som de säljer ut i Europa.

Vi kan erbjuda ett mindre antal skinn beredda i Sverige (Tranås).

Här nedan visas några bilder från beredningen av våra fårskinn. Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Vi vill informera om att vi ej kan veta var de inköpta skinnen kommer ifrån, de är ej spårbara till gård ej heller om djuren är uppfödda ekologiskt tex.

Här försöker vi vara tydliga med att alla kunder ska förstå att inte alla skinnen kommer från vår egen uppfödning på gården.

För att det inte ska bli missvisande har vi därför våra skinn märkta med två olika tags.

Här en kort förklaring angående de EKOLOGISKA beredda skinnen.

I Sverige finns det inget certifieringsorgan som certifierar ekologiska skinn, varken de svenska eller importerade.

Olika aktörer; SMAK, HS Certifiering, KIWA Sverige AB utför certifiering för KRAV, EU ekologiskt. Men ej skinn.

Djuren och slakterier kan vara KRAV – certifierade, men sen kommer det till beredningen och här är bredningen klassad som EKOLOGISK enligt EU`s regelverk.

Men ingen kan certifiera hela kedjan!

Vi vill vara tydliga med detta. Och att det är BEREDNINGEN av skinnen vi menar när vi märker ut skinnen som EKOLOGISKA.